Sjundeå gravgårds historia

Sjundeå begravningsplats grundades sannolikt på 1400-talet efter att S:t Petri kyrka hade färdigställts. Det är dock möjligt att det fanns en begravningsplats på platsen redan under 1300-talet, då i anslutning till Svidja slotts gamla stenkapell. Tidigare gick vägen till begravningsplatsen genom klockstapeln.

Begravningsplatsen och ståndssamhället

Gravplatserna återspeglade förr ståndssamhället, där de mest ansedda platserna fanns under kyrkans golv nära huvudaltaret. När begravningar under kyrkgolvet upphörde i Sjundeå år 1807 blev de mest eftertraktade platserna de som låg närmast kyrkan utomhus. Där begravdes bland andra många av församlingens tidigare präster. På enskilda gravar och familjegravar kunde det finnas ett träkors som med tiden ruttnade bort.

Sjundeå linjegravar

Mindre bemedlade ortsbor begravdes ofta i så kallade linjegravar eller radgravar, vanligen utan något gravmonument. I Sjundeå känner man till två områden med linjegravar.

De äldsta gravstenarna på Sjundeå begravningsplats

De äldsta gravstenarna på den nuvarande begravningsplatsen är från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. I förhållande till begravningsplatsens storlek finns det ovanligt många järnkors där – sammanlagt 22 stycken, huvudsakligen från 1800-talet.

Gravar med järnstak i Sjundeå

Tre gravområden på Sjundeå gravgård är omgärdade av järnstaket: gravområdet för Sjundby slott och Pickala gård, släkten Degerths grav från Munks gård, samt graven för friherren Silfverhjelm, som ägde Pickala gård.

Texter och symboler på gravstenar

Gravstenarna berättar också om lokalhistorien, om traktens språkförhållanden och om olika yrken i Sjundeå, vilket framgår av inskriptioner som ”häradshövdingen”, ”värdinnan”, ”organisten”, ”hemmansägaren” och ”sadelmakaren”.

Dessutom påminner minnesmärkena om tragedier och konflikter: på Sjundeå begravningsplats finns bland annat en gravsten för skyddskåren, en grav efter en familj som evakuerats från Ingermanland, gravar för personer som avrättades under inbördeskriget, gravar med veteran- och lottabeteckningar samt en inskription som berättar om en olyckshändelse med orden ”vådligen omkom”.

Betydande personligheter begravda på Sjundeå begravningsplats

Aktiva inom samhället:

• Adlercreutz, Henrik Thomas (1848–1892).

  • Ägare till Sjundby slott och lantdagsman, som representerade adeln vid lantdagen år 1891. Område IX.

• Adlercreutz, Thomas Erik Robert (1819–1887).

  • Ägare till Sjundby slott och lantdagsman, som representerade adelsståndet vid lantdagen åren 1872 och 1882. Område IX.

• Jansson, Martin Sigvald (1890–1978).

  • Ordförande för Sjundeå kommunfullmäktige 1946–1956. Jansson grundade kören Sjundeå sångkör i Sjundeå år 1917. Område I.

• Le Bell, Elsa Henrietta (1884–1953).

  • Le Bell var under lång tid aktiv inom Sydlojo Lotta Svärd-organisationen i Lojo. Område IV.

• Le Bell, Maria (1881–1971).

  • Le Bell var ordförande för Sjundeå Lotta Svärd-organisationen och aktiv inom Svenska folkpartiets lokalavdelning i Sjundeå. Område IV.

• Lönnqvist, Charlotta Maria (1815–1891).

  • Finlands nationalförfattare Aleksis Kivis stödjare och mecenat. Hon lät Kivi bo hos henne på torpet Bruses i Sjundeå åren 1864–1871. Senare blev torpet känt under namnet Fanjunkars. Område IV.

• Salovius, Frans Fridolf (1878–1959).

  • Verkställande direktör för Labor åren 1910–1945. Salovius tilldelades titeln lantbruksråd. Område I.

• Salovius, Selim (1873–1958).

  • En av Sjundeå Handelslags grundare. Salovius ägde Nyby gård i norra Sjundeå. Han tilldelades titeln kommunalråd. Område I.

• Westman, Johan Vilhelm (1878–1955).

  • Riksdagsledamot åren 1930–1933. Westman var vicehäradshövding och auskultant vid hovrätten. Han var även direktör för Nordiska Aktiebanken och bland annat norsk vicekonsul i Hangö. Dessutom var han känd som chef för Hangö skyddskår.

• Wiens, Axel (1828–1875) & Rönnberg, Charlotta (1833–1896).

  • Paret ägde Kvarnby gård och år 1860 lät Aleksis Kivi bo med full kost och logi på herrgårdens övre våning. Område IV.

• von Zansen, Carl Ludvig (1807–1874).

  • Ägare till Svidja gård åren 1840–1874. Von Zansen utexaminerades från Kejserliga Akademien i Åbo år 1824 och representerade adeln vid Finlands lantdag år 1872. År 1857 bekostade von Zansen restaureringen av altartavlan i Sjundeå kyrka. Året innan hade han donerat en ny nattvardskanna i silver till församlingen. Område I.

Konstnärer och författare:

• Blomqvist, Frans Arlex Ernfrid (1898–1918).

  • Blomqvist var en finlandssvensk poet från Sjundeå. Hans dikter publicerades bland annat i publikationen Drömmer om livet. Blomqvist stupade i det finska inbördeskriget. Område III.

• Paasilinna, Arto (1946–2018).

  • Författare som tillbringade sina somrar på sitt sommarställe i Sjundeå.

Vetenskap och utbildning:

• Boxström, Victoria Kristina (1857–1941).

  • Lärarinna vid Fredriksbergs folkskola åren 1885–1924. Hon var aktiv i flera lokala kulturorganisationer, bland annat i Sjundeå sockens folkskollärarkår. Område VII.

• Lille, Carl Wilhelm (1821–1895).

  • Docent i fysik vid Kejserliga Alexandersuniversitetet från år 1846. Område I.

• Lindén, Eric (1897–1963).

  • Lindén deltog i en geologisk forskningsexpedition till Sibirien år 1917.

• Stenholm, Halvdan Ludvig (1903-1996)

  • Professor vid Finlands Akademi och medlem av Finska Vetenskapssocieteten. Stenholm donerade flera konstverk av Lennart Segerstråle till Sjundeå församling. Område I.

Framstående personer inom näringslivet:

• Airas, Timo (1918–1978).

  • Airas hade flera uppfinningar och patent i Sverige och USA. Han var direktör för elbolaget Karjalan Sähkö åren 1958–1960 och arbetade år 1954 som konsult med ansvar för elektrifieringen av järnvägarna i Indien. Område I.

• Le Bell, Alexander (1880–1964).

  • Le Bell var medlem av styrelsen för Helsingfors Aktiebanks kontor i Sjundeå samt styrelsen för Sjundeå–Lojo Trafik AB. Han ägde Myrans gård. Område IV.

• Le Bell, August Axel (1843–1908).

  • Le Bell utexaminerades som väg- och vattenbyggnadsingenjör från Zürichs polytekniska högskola år 1864. Han arbetade som ingenjör vid järnvägsbyggnadsprojekt i Ryssland och var chefsingenjör för byggandet av krigshamnen i Libau, i nuvarande Lettland, åren 1890–1893. Le Bell var ägare till Myrans gård. Område I.

• Le Bell, Berndt Gustaf Knut (1845–1898).

  • Le Bell ägde Kvarnby gård i Sjundeå. Han var ägare till Torsnäs glasbruk i Björneborg och verkade som representant för Nobels handelshus i Ryssland. Område I.

• Le Bell, John (1883–1949).

  • Le Bell var maskiningenjör från Sjundeå som studerade både i Tyskland och Schweiz.Han var verkställande direktör för Antskog Klädesfabrik Aktiebolag. Dessutom var han chef för Labors maskinavdelning, teknisk chef för Pyhäniemi däckfabrik samt teknisk chef för Finska Gummi Ab. Område IV.

• Liljefors, Axel (1873–1932).

  • Liljefors grundade F:ma Axel Liljefors Korvfabrik i Hangö. Fabriken fick senare namnet Oy Kassler Ab. Han var ordförande för Finlands Atletklubb och var under flera år medlem av styrelsen för föreningen Travsportens Vänner. Område IV.

• Lindeberg, Gösta Erik Gustav (1904–1966).

  • Ordförande för Sjundeå Sparbanks styrelse, ordförande för Sjundeå kommunstyrelse samt ordförande inom den statliga skatteförvaltningen för Sjundeå och Kyrkslätt. Område IX.

• Nessling, Tor Ragnar (1901–1971).

  • Långvarig chef för Oy Suomen Autoteollisuus Ab. Företaget utvecklades senare till dagens Sisu-Auto. Nessling tilldelades titeln bergsråd. Område IV.

• Perklén, August Fridolf (1876–1952).

  • Affärsman från Sjundeå och ordförande för kommunfullmäktige. Perklén tilldelades Finlands Vita Ros’ orden, första klass med guldkors, år 1940. Perklén var även ordförande för Lappers andelskassa. Område IV.

• Stenholm, Alvar Thorvald (1901–1972).

  • Direktör för Sjundeå Sparbank. Område I.

Hälso- och sjukvård:

• Åström, Börje Henrik (1913–1999).

  • Kommunalläkare i Sjundeå. Område IX.

Kyrkligt anställda:

• Bonsdorff, Karl Rickhard (1872–1943).

  • Kyrkoherde i Sjundeå församling åren 1908–1943. Bonsdorff tilldelades titeln prost. Område I.

• Forselius, Fredrik (1759–1839).

  • Kaplan i Sjundeå församling åren 1796–1839. Område II.

• Fröberg, Johan Wilhelm (1860–1919).

  • Kyrkvärd i Sjundeå församling. Område I.

• Karell, Anders Johan (1783–1846).

  • Kyrkvärd i Sjundeå församling. Område I.

• Lille, Bengt Olof (1807-1875).

  • Kyrkoherde i Sjundeå församling 1840–1875. Lille tog sin teologie doktorsexamen 1836 och utsågs till professor i kyrkohistoria vid Kejserliga Alexanders-universitetet 1840. Efter att ha varit teologiska fakultetens dekanus 1865–1871 blev han emeritus. Från 1853 var han dessutom ledamot i den svenska psalmbokskommittén. Bland Lilles utmärkelser återfinns Sankt Annas orden av tredje klassen (1856) och andra klassen (1865). Han tilldelades även Sankt Stanislausorden av andra klassen 1857, samt av samma klass med kejsarkrona 1863.

• Linderoos, Erik Vilhelm Henrik (1841–1918).

  • Kaplan i Sjundeå församling åren 1879–1905. Område VI.

• Maxenius, Frans Vicktor (1868–1936).

  • Kyrkvärd i Sjundeå församling. Häradsdomare. Område IV.

• Schugge, Carl Wilhelm (1822–1884).

  • Organist i Sjundeå församling. Område I.

• Schugge, Konstantin (1849–1923).

  • Organist i Sjundeå församling. Område I.

• Segersven, Svea Amanda (1920–1943).

  • Söndagsskollärare i Sjundeå församling. Område I.

• Telenius, Emelie Constance (1815–1874).

  • På Telenius gravsten står det ”enkefru kyrkoherdeskan”. Hennes make var kyrkoherden i Nagu, Johan Eric Emanuel Telenius. Område VII.

• Telenius, Johan Emil (1833–1877).

  • Kaplan i Sjundeå församling åren 1869–1877. Område VII.

• Wichtman, Johan Henricsson (1803-1868)

  • Sjundeå församlings kaplan år 1840 och t.f. kyrkoherde åren 1841-1855. Wichtman, född i Vichtis, uteximinerades från Åbo katedralskola 1824 och prästvigdes i Åbo 1829.

    
    

Statliga / kommunala tjänstemän:

• Bergman, Karl Viktor (1870–1931).

  • Länsman i Sjundeå. Område I.

• Flytström, Gustaf Henrik Ferdinand (1847–1916).

  • Häradsdomare. Område IV.

• Grönholm, Carl Algoth (1833–1910).

  • Kronolänsman i Sjundeå. Område I.

• Hagström, August (1851–1914).

  • Fogde i Sjundeå. Område III.

• Juselius, Karl Fredrik (1896–1825).

  • Kronolänsman i Sjundeå. Område I.

• Lille, Anders Johan (1813–1849).

  • Advokatfiskal vid Viborgs hovrätt. Område I.

• Lindh, Evert Vigilius (1866–1939).

  • Häradsdomare. Område III.

• Ollgren, Gustaf (1818–1885).

  • Häradshövding. Område VII.

• Stenius, Ottiliana Margareta (född Adlercreutz, 1829–1909).

  • Häradshövdinska. Område I.

• Wasström, Carl Viktor Severin (1886–1968).

  • Häradshövding. Område III.

• Wikström, Henrik Wilhelm (1833–1914).

  • Häradsdomare. Område IV.

Soldater:

• Aminoff, Berndt Anders (1781–1827).

  • Ägare till Nummenkylä gård i Sjundeå. I dag är Nummenkylä en del av Lojo. Aminoff tjänstgjorde som kapten vid Nylands jägarbataljon. Område II.

• von Fieandt, Henrik Adolf (1810–1882).

  • Finlandssvensk överstelöjtnant och kapten vid 8:e finska linjebataljonen år 1845. Följande år tjänstgjorde han som lärare vid Helsingfors junkarskola. Område I.

• Forbs af Lund, Otto Magnus (1778–1831).

  • Major i svenska armén. Område ej känt.

• Krebs, Otto Mauritz (1683–1768).

  • Ägare till Sjundby slott och överstelöjtnant fram till 1750. Född på Obskowa gård i Ingermanland. Hjälpte till med restaureringen av Sjundeå kyrka efter stora ofreden. År 1763 donerade Krebs en takkrona till Sjundeå kyrka, och hans begravningsvapen finns fortfarande utställt i Sjundeå kyrka. Krebs kvarlevor begravdes fördes bort från graven under kyrkgolvet och begravdes på nytt på Sjundeå begravningsplats område XIV efter kyrkans restaurering på 1970-talet.

• Lönnqvist, Jonas (1753–1824).

  • Fanjunkare i den svenska armén. Område IV.

• Lönnqvist, Jonas (1782–1850).

  • Fanjunkare vid svenska arméns Nylands dragonregemente under finska kriget. Område IV.

• Nordensvan, Carl Lennart (1892–1980).

  • Nordensvan anslöt sig som frivillig till 27. Preussiska jägarbataljonen år 1915 under första världskriget. Han avancerade till jägarofficer. Senare tjänstgjorde han, efter erövringen av Tammerfors, som chef för första bataljonen i Vasa regemente. År 1935 deltog Nordensvan i Monte Carlo-rallyt med en Chevrolet. Han befordrades till överstelöjtnant och tilldelades även titeln hovrättsråd.

• Silfverhjelm, Paul Erik (1806–1881).

  • Ägare till Pickala gård och överstelöjtnant i den ryska kejserliga armén. Friherre Silfverhjelm deltog i det rysk-turkiska kriget 1828–1829 samt i nedkämpandet av upproret i Polen 1831–1833. År 1879 donerade han en kristallkrona till Sjundeå kyrka. Område I.

Gravar som berättar om Sjundeås historia:

• Wickströms släktgrav på område I är ett av de få kvarvarande minnesmärkena på Sjundeå begravningsplats från den tid då Skräddarskog ännu var en del av Sjundeå. I dag hör byn till Lojo.

• Familjen Wikström, som ägde Störsviks gård, har en släktgrav på begravningsplatsens område I. Störsviks gård har senare rivits och graven är ett av de få minnen om herrgården som fortfarande finns kvar i Sjundeå. Område I.

• Sundells släktgrav på område I är det enda gravmonumentet på Sjundeå begravningsplats som representerar jugendstil.

• På Rasks gravsten på område III finns texten ”Värden rest av Sjundeå skyddskår”, som påminner om Sjundeå skyddskår. Område III.

• Karl Fredrik Malmström (1843–1912) var en sadelmakare från Sjundeå, vilket framgår av texten på hans gravsten. Område III.

• Karl Wilhelm Lemström, som var husbonde på Östergårds rusthåll i Weijans Bras, mördades av de röda under det finska inbördeskriget 1918.

• Nieminens släktgrav på område V påminner om evakueringen av ingermanländska finländare till Finland efter andra världskriget.