
Historia
Publicerades
Medeltiden
Sjundeå kyrkby
Sjundeå församlings historia
Vet du varför det finns två församlingar i Sjundeå? Och vad är egentligen Sjundeå kyrkliga samfällighet? Sjundeå Museum öppnar den historiska bakgrunden bakom dessa frågor.
Grundandet av Sjundeå församling
Under medeltiden grundades en romersk-katolsk församling i Sjundeå. Det exakta grundläggningsåret är svårt att fastställa på grund av brist på källmaterial. I äldre historieskrivning har man framfört hypoteser om att Sjundeå ursprungligen kyrkligt skulle ha hört till Lojo eller Kyrkslätt, men skriftliga källor ger svagt stöd för detta. Sjundeå nämns aldrig som en del av en annan församling.
Enligt dagens forskning är det sannolikt att Sjundeå församling grundades senast år 1407, då Raseborgs slottslän delades in i mindre administrativa enheter. Många medeltida dokument rörande Sjundeå har inte bevarats till vår tid, vilket är anledningen till att man inte har hittat några omnämnanden om Sjundeå från ett tidigare skede.
Reformationen
Reformationen på 1500-talet förändrade hela Europas kyrkliga karta. Även i Finland, som då var den östra delen av det svenska riket, omvandlades den katolska kyrkan till en luthersk kyrka. Sjundeås medeltida församling fortsatte sin verksamhet inom denna nya kyrkostruktur.
Två språk
Sjundeå församling fungerade länge tvåspråkigt och majoriteten av församlingsmedlemmarna var svenskspråkiga fram till år 1984. När majoritetsspråket blev finska inleddes diskussioner om att dela församlingen i en svensk- och en finskspråkig enhet. Syftet var att trygga jämlik service på båda språken.
Frågan var inte enbart lokal, utan en del av en bredare samhällsutveckling. Efter Finlands självständighet 1917 har språkfrågan varit en central del av den nationella identiteten och förvaltningen. Också inom kyrkan har språkgrupper traditionellt beaktats i administrativa lösningar.
Ny stift och uppdelning av församlingen
Åren 1923–1995 hörde Sjundeå församling till Borgå stift. I början av år 1996 överfördes den till Helsingfors stift. Efter långvariga diskussioner beslöt man år 1998 att dela församlingen på språkliga grunder. Kyrkorådet motsatte sig delningen och överklagade till högsta förvaltningsdomstolen, men delningen trädde i kraft i början av år 2000. Den över 500 år gamla församlingen i Sjundeå hade delats i två.
Den svenskspråkiga församlingen i Sjundeå, Sjundeå svenska församling, hör till Borgå stift och Raseborgs prosteri. Den finskspråkiga församlingen, Sjundeå finska församling, hörde till Helsingfors stift fram till år 2003 och från år 2004 till Esbo stift och Lojo prosteri.
Sjundeå kyrkliga samfällighet
En församling blev två. Det innebar bland annat två kyrkoherdar, två kantorer, byggandet av nya identiteter samt fördelning av fastigheter och resurser mellan två organisationer. För att sköta ekonomi, fastigheter och gemensamma tjänster grundades en kyrklig samfällighet – en juridisk enhet som omfattar båda församlingarna.
Praxis för tvåspråkiga orter
Liknande språkliga lösningar har genomförts även på andra orter, såsom i Hangö och Kyrkslätt. Fenomenet speglar kustregionens långa tvåspråkiga historia och förändrade befolkningsstrukturer.
På det finska språket benämns församlingarna ofta förvirrande nog som "suomalainen seurakunta" (finländsk församling) och "ruotsalainen seurakunta" (svensk församling), vilket anspelar på nationalitet trots att det enbart handlar om en språklig uppdelning och inte om nationalitet. Båda församlingarna är lika fullt finländska oavsett språk.
Eftersom namnandringen kunde missuppfattas som att den syftade på nationalitet, var namnet på Sjundeå finska församling officiellt "Sjundeå finskspråkiga församling" (Siuntion suomenkielinen seurakunta) under kyrkoherde Ismo Turunens tid. I Sjundeå ville man undvika onödig uppdelning, och därför gjordes det tydligt i namnen att det handlade om språk och inte om nationalitet.
Efter Turunens tjänstetid ändrades församlingens namn för att motsvara allmän språklig praxis till Sjundeå finska församling (Siuntion suomalainen seurakunta).
Sjundeå församlingar idag
Vid utgången av år 2024 var kyrkotillhörigheten 53,9 % i den finskspråkiga församlingen och 79,0 % i den svenskspråkiga församlingen i Sjundeå. Siffrorna speglar inte bara den lokala situationen utan också en bredare europeisk utveckling där kyrkornas medlemsantal på många håll minskar.
Sjundeås församlingars historia är en berättelse om språk, identitet, förvaltning och förändring – från medeltiden till idag.
Kyrkoherdar i Sjundeå församling
Den katolska tiden
1515: Laffrenze
1539-1567: Per Eriksson Korp
1567-1578: Thomas Olai
1578-1596: Andreas Johannis
Den lutherska tiden
1600-1617: Martinus Eschilli Helsing
1618-1640: Johannes Martini Forsius
1640-1678: Sigfridus Andreae Korp
1679-1686: Abraham Henrici Hagerus
1687-1702: Erik Thomaeus
1704-1713: Michael Henrici Stigelius (flydde till Sverige)
1713-1720: Jakob Limonius (t.f)
1720-1729: Gabriel Teudschovius
1730-1735: Johan Fortelin
1736-1742: Israel Escholin
1743-1752: Henrik Ganander
1753-1778: Israel Hartman
1780-1793: Daniel Hirn
1795-1811: Abraham Logren
1813-1836: Karl Henrik Forsman
1836-1838: Axel Adolf Laurell
1840-1875: Bengt Olof Lille
1878-1906: Karl Peter Moberg
1908-1943: Karl Richard Bonsdorff
1944-1951: Immanuel Backman
1953-1973: Martin Sandvik
1973-1982: Hans Riska
1983-2000: Ismo Turunen
Kapellaner i Sjundeå församling
1589-?: Martinus Eschilli Helsing
?-1593: Johannes Laurentii Gestricius
1600-1602: Henricus Mathaei
1604-1617: Johannes Martini Forsius
1624-1640: Sigfridus Andreae Korp
1640-1674: Martinus Johanni Forsius
1674-1679: Abraham Henrici Hagerus
1680-1683: Abraham Martini Forsius
1683-1691: Michael Johanni Collinus
1691-1704: Anders Mathiae Bunovius
1704-1713: Gabriel Teudschovius (flydde till Sverige)
1722-1752: Jakob Limonius
1753-1765: Henrik Lemström
Gabriel Linsenius
1791-1795: Abraham Logren
1796-1839: Fredrik Forselius
1841-1868: Johan Wichtman
1869-1877: Johan Emil Telenius
1879-1905: Erik Vilhelm Henrik Linderoos
1906-1921: Gösta Nyman
1921-1922: Otto Weckström
1922-1923: Verner Viren
1924-1948: Ernst Sundqvist
Adjunkter i Sjundeå församling
1636-1639: Martinus Johannis Forsius
1654-1658: Henricus Sigfridi Korp-Malmenius
1662-1674: Abraham Henrici Hagerus
1675-1679: Abraham Martini Forsius
1683-1691: Andreas Mahtiae Bunovius
1692-1704: Johannes Erici Monsenius
1704: Gabriel Teudschovius
1705-1722: Jakob Limonius
1719-1722: Georg Agricola (samtidigt som föregående)
1723-1729: Gabriel Myrberg
1733-1752: Henrik Lemström
1752-1766: Gabriel Linsenius
1767-1773: Johan Malmsten
1774-1791: Abraham Logren
1792-1800: Gustaf Tallqvist
1802-1821: Samuel Carlén
1821-1835: Carl Fredrik Canth
1837-1868: Karl Björkman
Kyrkoherdar i Sjundeå svenska församling
Eimer Wasström 2000-2011
Maria Venhola 2012-2014
Tom Bergman 2014-
Kyrkoherdar i Sjundeå finska församling:
2000-2018 Ismo Turunen
2018-2024 Mirja Miettinen
Relaterade artiklar
Källor
Artikeln uppdaterad 16.11.2026
Brenner, Alf (1953). Sjundeå sockens historia I. Hembygdens vänner i Sjundeå.
Favorin, Martti (1986). Siuntion historia. Sjundeå kommun.
Koskivirta, Anu (2010). Sjundeå - En nyckelkommun genom tiderna. Sjundeå kommun.
Saario, Jaakko V. (2025). Up in Flames: The Fire of St Peter's Church in Sjundeå and How It Affected Society. Maltas universitet.
Siuntion suomalainen seurakunta. 'Tietoa seurakunnasta'. Läst 24.5.2026. https://www.siuntionsuomalainenseurakunta.fi/info-ja-asiointi
Sjundeå svenska församling. 'Sjundeå församlings historia'. Läst 24.5.2026. https://www.sjundeaforsamling.fi/historia
Sjundeå finska församlings arkiv; församlingens namn.
Bilder
Hausen, Reinhold (1870–1879). Museiverket; Historias fotosamling. CC BY 4.0


