
Historia
Publiserades
Aktuell
Sjundeå station
Värnaren av lokalhistoria, Esa Saario, enar Sjundeås och Nummis historia
Idag har det gått ett år sedan skådespelaren Esa Saarios bortgång. Men hur är han kopplad till Sjundeå?
Saario, som föddes i en småjordbrukarfamilj i Nummis 1931, var en ivrig värnare av lokalhistorien, och i Sjundeå museum finns en donerad berättelse från hans ungdom. I minnesanteckningen, som är skriven på Nummisdialekt, beskrivs hur man gav sig av från Nummis med häst och vagn till Sjundeå järnvägsstation för att hämta en godslast som kommit med tåget. Resan var lång, och väl framme väntade folk i en lång kö på sin tur. Många talade svenska, ett språk som man inte var van att höra så mycket i Nummis.
Esa Saario var skådespelare vid Finlands Nationalteater 1958–1997 och är, utöver sina talrika teaterroller, bland annat känd från filmen Här under Polstjärnan (1968) samt som röstskådespelare för Mufasa i Disneys Leijonakungen (på finska).
Sjundeåbon Le Bell grundar ett mejeri i Nummis
Nummis och Sjundeå har även annan gemensam historia. År 1880 grundade Fredrik Adolf Le Bell, ägare till Myrans gård i Sjundeå, ortens första mejeri i Nummis. Rötterna till Nummis andelsmejeri, som grundades 1890, kan därmed anses sträcka sig till det lilla privata mejeri som Le Bell lät uppföra.
Brud från Nummis till Sjundeå
Om människors rörlighet mellan Nummis och Sjundeå vittnar också en brudkista i Sjundeå museums samlingar, där det på insidan av locket finns en svenskspråkig text: ”Christina Johans Dotter Född 1774 i Num̄is Capell Skiänckt denna Koffert Till Sin Dotter Margareta Sophia Solthen 1816.”
Sjundeå och Nummis: två förmögna landsbygdssocknar
Sjundeå och Nummis var båda förmögna socknar, men karaktären på deras välstånd skilde sig åt. Sjundeås välstånd vilade i hög grad på bland annat storgods och herrgårdsekonomi. I Nummis baserades välståndet i sin tur på ett sockenmagasin upprätthållit av storbönderna, vilket till värde och lager var det näst största i Nyland och Tavastehus län, strax efter Borgå. År 1784 omfattade Nummis spannmålstillgångar 700 tunnor, medan det i Borgå fanns 886 tunnor och i Lojo 250. Sjundeås första sockenmagasin byggdes år 1757, och Sjundby slott hade haft ett eget magasin till hjälp för gårdarna under Sjundby ända sedan 1600-talet.
Bildgalleri
Klicka för större bild

Källor
Paukkunen, Kari (2025). 'Sai kertomukset elämään.' Helsingin Sanomat. 26.10.2025. Läst 26.9.2026. https://www.hs.fi/muistot/art-2000011570906.html
Dammert, Leo & Keinänen, Pekka (2021). Nummen maatilojen historia. s 47. Nummi-Seura ry.
Brenner, Alf (1956) Sjundeå sockens historia I, s. 272-275. Hembygdens Vänner i Sjundeå rf.
Favorin, Martin (1986) Siuntion historia, s. 231-232. Sjundeå kommun.
Bilder
Esa Saarios foto: Saario släktarkiv.
Kista: Hembygdens Vänner i Sjundeå


