Köp biljetter
Stäng biljettförsäljningen

SV

SV

Museumbiljett

5€


Lägg i varukorgen

Hembygdens vänner i Sjundeå är icke-vinstdrivande. Du kan stödja den lokala verksamheten och underhållet av museet med en frivillig donation.

5€ donation

Lägg i

10€ donation

Lägg i

20€ donation

Lägg i

Varukorgen

Äsch då!

Vår biljettförsäljning på nätet är tills vidare ur bruk. Vänligen köp din biljett på plats i museet med kontanter.

Köp biljetter

Köp biljetter

Stäng

Pääsylippu museoon

5€

Voimassa 12kk ostamisesta. Toimitetaan sähköpostitse. Kertakäyttöinen.

Lisää ostoskoriin

Siuntion Kotiseutuyhdistys on voittoa tavoitteleman järjestö. Voit tukea paikallistoimintaa ja museon ylläpitoa vapaaehtoisella lahjoituksella.

Lahjoitus 5€

Lisää

Lahjoitus 10€

Lisää

Lahjoitus 20€

Lisää

Ostoskori

Biljetter

Biljetter

Sulje

Sjundeå S:t Petri kyrka och Sjundeå begravningsplats.

Historia

Skådespelaren Esa Saario: Sjundeås och Nummis gemensamma historia

Skådespelaren Esa Saario: Sjundeås och Nummis gemensamma historia

Publiserades

Lär dig mer om ämnet på Sjundeå Museum!

Lär dig mer om ämnet på Sjundeå Museum!

Lär mer på museet!

Personhistoria

Personhistoria

Närområde

Närområde

Jordbruk

Jordbruk

Sammanfattning

Sjundeå och Nummis knyts samman av den lokalhistoriskt engagerade skådespelaren Esa Saario samt flera historiska band, däribland ett mejeri grundat av en sjundeåbo i Nummis och en nedärvd brudkista.

Varför har detta betydelse för Sjundeå?

Sjundeå och Nummis förenas av en historia som rika ådalar med stora åkrar, samt med sina storgårdar och sin rörliga befolkning. Men språket och järnvägen utgör några av skillnaderna mellan orterna.

Tidsperiod:

Tidsperiod:

Aktuell

Plats:

Sjundeå station

Objekt-ID

År

0

Pris

Gratis

Sammanfattning

Sjundeå och Nummis knyts samman av den lokalhistoriskt engagerade skådespelaren Esa Saario samt flera historiska band, däribland ett mejeri grundat av en sjundeåbo i Nummis och en nedärvd brudkista.

Varför har detta betydelse för Sjundeå?

Sjundeå och Nummis förenas av en historia som rika ådalar med stora åkrar, samt med sina storgårdar och sin rörliga befolkning. Men språket och järnvägen utgör några av skillnaderna mellan orterna.

Värnaren av lokalhistoria, Esa Saario, enar Sjundeås och Nummis historia

Idag har det gått ett år sedan skådespelaren Esa Saarios bortgång. Men hur är han kopplad till Sjundeå?

Saario, som föddes i en småjordbrukarfamilj i Nummis 1931, var en ivrig värnare av lokalhistorien, och i Sjundeå museum finns en donerad berättelse från hans ungdom. I minnesanteckningen, som är skriven på Nummisdialekt, beskrivs hur man gav sig av från Nummis med häst och vagn till Sjundeå järnvägsstation för att hämta en godslast som kommit med tåget. Resan var lång, och väl framme väntade folk i en lång kö på sin tur. Många talade svenska, ett språk som man inte var van att höra så mycket i Nummis.

Esa Saario var skådespelare vid Finlands Nationalteater 1958–1997 och är, utöver sina talrika teaterroller, bland annat känd från filmen Här under Polstjärnan (1968) samt som röstskådespelare för Mufasa i Disneys Leijonakungen (på finska).

Sjundeåbon Le Bell grundar ett mejeri i Nummis

Nummis och Sjundeå har även annan gemensam historia. År 1880 grundade Fredrik Adolf Le Bell, ägare till Myrans gård i Sjundeå, ortens första mejeri i Nummis. Rötterna till Nummis andelsmejeri, som grundades 1890, kan därmed anses sträcka sig till det lilla privata mejeri som Le Bell lät uppföra.

Brud från Nummis till Sjundeå

Om människors rörlighet mellan Nummis och Sjundeå vittnar också en brudkista i Sjundeå museums samlingar, där det på insidan av locket finns en svenskspråkig text: ”Christina Johans Dotter Född 1774 i Num̄is Capell Skiänckt denna Koffert Till Sin Dotter Margareta Sophia Solthen 1816.”

Sjundeå och Nummis: två förmögna landsbygdssocknar

Sjundeå och Nummis var båda förmögna socknar, men karaktären på deras välstånd skilde sig åt. Sjundeås välstånd vilade i hög grad på bland annat storgods och herrgårdsekonomi. I Nummis baserades välståndet i sin tur på ett sockenmagasin upprätthållit av storbönderna, vilket till värde och lager var det näst största i Nyland och Tavastehus län, strax efter Borgå. År 1784 omfattade Nummis spannmålstillgångar 700 tunnor, medan det i Borgå fanns 886 tunnor och i Lojo 250. Sjundeås första sockenmagasin byggdes år 1757, och Sjundby slott hade haft ett eget magasin till hjälp för gårdarna under Sjundby ända sedan 1600-talet.

Bildgalleri

Klicka för större bild

Gravsten på Sjundeå begravningsplats.

Källor

  • Paukkunen, Kari (2025). 'Sai kertomukset elämään.' Helsingin Sanomat. 26.10.2025. Läst 26.9.2026. https://www.hs.fi/muistot/art-2000011570906.html

  • Dammert, Leo & Keinänen, Pekka (2021). Nummen maatilojen historia. s 47. Nummi-Seura ry.

  • Brenner, Alf (1956) Sjundeå sockens historia I, s. 272-275. Hembygdens Vänner i Sjundeå rf.

  • Favorin, Martin (1986) Siuntion historia, s. 231-232. Sjundeå kommun.

Bilder

  • Esa Saarios foto: Saario släktarkiv.

  • Kista: Hembygdens Vänner i Sjundeå

© Hembygdens Vänner i Sjundeå r.f. (FO-nummer 1017031-0)

Prästgårdsvägen 22, 02570 Sjundeå info@sjundeamuseum.fi

Dataskyddsbeskrivning

Webbsidor © Jasper Stenwall

© Hembygdens Vänner i Sjundeå r.f. (FO-nummer 1017031-0)

Prästgårdsvägen 22, 02570 Sjundeå info@sjundeamuseum.fi

Dataskyddsbeskrivning

Webbsidor © Jasper Stenwall

© Hembygdens Vänner i Sjundeå r.f. (FO-nummer 1017031-0)

Prästgårdsvägen 22, 02570 Sjundeå
info@sjundeamuseum.fi

Webbsidor © Jasper Stenwall